Hungrig och törstig...på livet, kexen, shotsen, solen och framförallt lyckan.

Jag kämpar med mina sömnbesvär... Men jag har kommit fram till att jag ska sluta powernäpa helatiden. För det är verkligen psykiskt. Jag intalar mig själv att jag kommer vara så trött när jag står på Laroy och serverar mina gäster men det är jag aldrig. Nästan tvärtom, jag vet att jag blir ännu segare ju mer jag sover. Men min verkliga last är egentligen att jag inte har någonting att kliva upp till. För er som inte vet - jobbar jag natt, tre gånger i veckan. Även om jag sätter mitt larm på tex 12 så kan jag med gott samvete trycka av det och bara sova vidare. Jag har inget jobb att gå upp till tidigt, och inte speciellt många vänner som är vakna före 13. (Och de vänner jag har som inte är slitna krogråttor de har ett niotillfem-jobb som de sitter fast på ändå.)
Men nu känner jag faktiskt att mina ögon är lite grusiga så jag ska genast stänga av datorn och hoppas på att han kommer och lägger sig i en perfekt sked bakom mig, kysser mig ömt i nacken och viskar mysiga saker i mitt öra. Då kommer jag sova gott.